tisdag 27 maj 2008

och kväll.

han ligger under kastanjen nu.

kanske är han död.
man ser en kropp i fosterställning under den mörkt turkosa filten.
vad ska jag göra?
ge honom min regnkappa ifall det skulle börja regna?
gå fram och säga hej? dela en sexpack öl och låta honom berätta?
skriva en bok, göra en film, låta honom flytta in?

lägga en limpa bröd i närheten?

eller fortsätta gå förbi.
(man KAN ju faktiskt inte vara fattig i det här landet.
inte om man inte vill.
för det här är ett bra land.)

och över älven går älvsnabben.
vattnet är småvågigt och blankt. himlen ljus. luften varm.

jag går hem och lägger mig i min säng.

5 kommentarer:

Anonym sa...

eller ge en drick-youghurt som blev över från frukost, o då få ett "have a nice day" tillbaka.. finns många möjligheter!

stygn sa...

jag vet.
han skulle kunna vakta min lägenhet i sommar. hämta in posten och vattna blommorna och bo gratis.

SAINT MARY sa...

det är svårt det där, och samtidigt så enkelt. för om man kan hjälpa andra så ska man väl göra det? (säger jag och tänker att jag gärna skulle bo ensam i en trerummare. jag har ju trots allt min integritet att tänka på. och det är väl inte mitt fel att det finns uteliggare?)

egentligen. egentligen borde ingen få bo själv så länge det finns uteliggare.

men du är så bra puffen. för det är så många som inte skulle bry sig alls.

Ida sa...

som jag t ex. jag har blivit kall här i paris. uteliggareblind. för de finns överallt och till slut syns de inte alls. hemskt va?

stygn sa...

ja. det är hemskt.
både och.
ATT det finns och ATT man vänjer sig.
i morse satt han där på den ena muren och vaknade till.
han är sliten.

Bloggarkiv