och nu då?

det är ungefär hur märkligt som helst att det är slut.

byggdagarna är till ända, och det som minner om dem är träningsvärk i armar och ben,
fortfarande färg på händerna, (dock ej längre på benen) massa nya bekantskaper och en mycket skitigare overall och byggrock än innan det begav sig.

så vad gör man nu? ska man plugga?
det har jag inte gjort sen påsk, så det behövs onekligen.
men hur gör man?

har fått en stor, seg klump i halsen som hindrar andning och sväljningar.
(känns det som iaf, jag lever ju än.)
kan vara T eller P som smittat mig. eller jag dem, de har ungefär samma krämpa.

jag trodde att första maj skulle innebära ett traditionsenligt vadvillvimedvarandra?samtal.
fast jag orkade inte ta tag i det, så det blev inget med det.
man får se vad som händer istället. det får man alltid.
känns nästan som en tröst.

och så går livet vidare.