ja.

jo. det regnar.
och det blåser.
fortfarande.
idag igen.
blött.

dagens chokladprovning var trevlig.
vi är ett roligt gäng på jobbet.
och riktig choklad är gott.
dessutom makalöst nyttigt och välgörande.

venkunskap.

idag började det på riktigt.
jag placerad på kärlultraljud.
med fina nya maskiner (<-lite lik wall-e?) och dito sonografer
(dvs vi som gör ultraljudsundersökningen)
tar det lite längre tid än vanligt.

jag är ändå nöjd.
nöjd och helt slut.

koncentrerad till 100% hela dagen,
och dessutom med plågsamma månadsplågor
(av gå-av-på-mitten-typ) i nedre delen av buken.
helt slut.

men dock. det ska nog gå att lära sig!

och så en bild för mormor.
(antar att det är en och annan av er andra som inte heller sett venultraljudsbilder,
så varsågoda att titta ni också!)

här är en anonym ven i längdsnitt.
att det är en ven och inte en artär ser man på
de snygga små klaffarna som sticker ut från kärlväggarna i mitten.

så. alla fullärda!?

toadstools.

storhandlade pysselmaterial igår.
och sånt här kan man göra med hjälp av ull,
en filtnål och många, många, många stick.

julsvampar kallas de i svensk översättning,
och på engelska heter de toadstools.
toad = padda och stool = avföring.

fast å andra sidan,
svamparna i fråga har väl lika lite med flugor
som med paddor att göra..?

antar jag utan att göra någon närmre efterforskning.

ruskdag.

när vinden tar i, verkar det ibland som att huset tänker ge efter.
hela luften är genomblöt av små, små droppar.

jag firar helgen i sällskap med 1,5 kg apelsiner,
en storpack näsdukar och då och då en portion nyponsoppa.

tjockt slem i näsa och hals,
tunga tinningar och hosta.

om en månad har jag julsemester,
och nu är det dags att försöka knåpa ihop en önskelista.
inte för att jag önskar mig så mycket,
men för att store lillebror och käre far önskar sig just en önskelista.

krisinformation.

mellan orden
krisinformation
och
kristinformation
skiljer bara ett t.

det slog mig häromdan.
fast kristinformationer är nog mer sällsynta.

brysselmos och ekologiskt helvete.

ikväll är det pyssel.

först en sovstund, så att jag fick kraft.
sen har jag sytt en vetekudde.
i den är det ekologiskt odlat helvete.
(hela vetekorn med andra ord.)
den blev väldigt bra, och jag tappade högst 3-4 korn på golvet.

i mitt kylskåp hittade jag en påse med ledsna små brysselhuvuden.
men när jag skalat bort de gula bladen blev de som nya,
och en kulinarisk idé tog fart.
jag vet ju inte än hur fantastiskt det kommer bli -
men tanken är potatisbrysselmos.
ska bli intressant att smaka när det kokat klart.

kommer för övrigt att tänka på galenskaparna.
jag tror det är från tornado... (rätta mig om jag har fel!?)
när han häller vete, och det är hällvete.
jag har helvete.
och det känns bra!

sex veckor före jul.

vaknade upp ur en nördig mardröm.
(hade ventrikelflimmer och höll på att dö.)
telefonen väckte mig, och det kändes icke det minsta som läge att gå upp.
men det var det ju, och det gjorde jag.
kravlade mig ur sängen.
(med små, små ögon.)
tvättade ansiktet.
sminkade mig inte.

hittade frukost. åt.
bestämde mig på väg till jobbet att det skulle bli en bra dag.
bra humör.
de små ögonen i blekansiktet skulle inte stoppa mig.


(lite grann efter devisen: "om du springer fort och skrattar mycket, märker ingen att du är ful."
...eller om det är tjock de inte märker att man är. hur som helst...)

dagen blev bra.
bra humör.
bra bemötande av patienter.
inklämmande av en akutpatient,
och sist på dagen ekg-utbildning med vår egen professor.

bara bra saker.

lägesrapport sex veckor före jul:
- lisebergsgranen lyste på hemvägen
- pressbyrån sålde lussebullar
- nordstan har en julgran i mitten
(med pyntet strategiskt satt utom räckhåll för ALLA klåfingriga människobarn)
- imorgon är det lussegasque för den som vill
- och pappa önskar önskelistor inför julen.

grått och fräscht.

mina vantar är borta.
när jag satte mig på spårvagnen var de där, och när jag gick av var de borta.
kvinnan som satt jämte mig var ganska frånvarande, så det kan hända att hon satt på dem,
och jag brydde mig inte om att fråga.

ursäkta. ligger mina vantar under din rumpa?
för de var inte på min plats, inte på golvet, och inte i väskan.
hoppas någon annan tar hand om dem.

idag kom den första remissen på en patient med bekräftad h1n1 till avdelningen.
men vi är ju regionens pandemisjukhus,
så man kunde väl inte tro att det inte skulle hända.
jag hann dock inte vara med och plocka fram masker och specialutrustning,
för jag skulle till vårdcentralen.

överraskningen var att jag kom nästan ända hem till masthugget.
det nedgångna, grå huset som varit min granne och utsikt i tre år,
var målat och uppfräschat, och däri ligger vårdcentralen.
jag fick en pratstund med en trevlig läkare, och nya e-recept.
tjoho.

nu är det helg.
det vet man, för utanför åker glassbilen och spelar sin fredagstrudelutt.

november är här.

den blåste helt sonika in inatt.

slet ner löven ur träden,
hamrade med grått regn på landet och staden,
la sig som en fukt som är här för att stanna.

när träden avlövats ser jag ljusen i tolstorpsdalen från sovrumsfönstret,
och jag anar guldhedens vattentorn, det gamla, i den andra riktningen.

gorillaz har en otroligt passande låt att lyssna på en dag som denna:
november has come.

en av mina patienter idag konstaterade att november är en transportsträcka.
så snart december rullar in, är det så mycket att tänka på och njuta av,
att man knappt märker de mörka dagarna förrän det har vänt igen.
och så är det väl.