häpp.sitter och gottar mig åt smaskiga venoperationsbilder.
(ni får dock nöja er med denna schematiska och svårbegripliga.)
lite lagom nördigt och fint.
efter att ha slukat ca halva plåten nybakta frallor,
slipper jag äntligen magontet.
(vem hade kunnat ana att det var SÅ man skulle göra?)
ungefär samtidigt infinner sig ett slags nöjdhet med tillvaron.
tillfreds, mjuk och glad och leende över att leva.
det går lite upp och ner det där. humöret.
litegrann som flödet i en läckande ven. upp... och ner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar