Vi åker till havet.
Vägen är lätt när M guidar.
Västvinden vänder de gröna bladsidorna neråt, och silvriga undersidor blänker i dungar och buskage.
Vi går rakt över ön, genom hästhagen och förbi nyponrosorna.
Vagnshjulen slirar i gruset och dansar över stenhällarna.
Vid strandkanten där vinden är frisk, gör vi halt och helt om, dyker in bland ekar och tallar för att få lä. (Jag tänker att vi är landkrabbor.)
Vresrosornas söta doft slingrar i den soliga luften, och en huggorm över stigen.
Vi möter par med ryggsäckar och bekväma skor, och jag ser oss för ett år sen i dem.
Världen har växt och krympt sedan dess.
Den är svindlande, oändligt stor. Och den får plats i en brun liggvagn som vi köpte på Blocket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar