fredagmorgon.
solen går upp över staden som blänker av gårdagens åskvatten.
röda och gula blad speglar den.
himlen är blank mellan lila moln som glider österut.
som vanligt är jag bunden till gatorna.
vi brukar ju vara det.
fötterna måste ta oss framåt.
även de stunder då sinnet och hjärtat flyger.
mellan tjocka hus och smala träd går jag.
med hjärtat som en heliumballong i snöre högt där uppe över blanka taken.
2 kommentarer:
woop woop! (tänk pernilla foxtrot när hon fått reda på att hon fått mvg) så dansar jag nu.. med den minen! (i alla fall i tanken) för att du är så glad! :) det är SÅ härligt du!
håll hårt i ballongen, älskade!
Skicka en kommentar