det blåser.
både stena fraighter och stena carrier ligger i hamn utmed kajen.
respektingivande.
man ser att de är gjorda för att klara stormiga nätter på svarta vågor.
stena carrier ligger med buken öppen.
med ett ljust, gapande, lockande hål i aktern.
bara trettio meter från mig.
inte ens ett staket ligger mellan som hinder.
jag måste stanna, gå tillbaka i motvinden och kontrollera.
jaa, jag har sett rätt.
inte en vakt, inte en reflexväst eller gallerbit i sikte.
jag skulle kunna promenera ombord hur enkelt som helst.
det är frestande.
smyga ombord, krypa ner i en packlår och åka ut.
ut på havets vågadevågadevåg.
men jag går hem.
hem till blåshålet där dörrmattan blåst av trappan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar