en flera ton tung klump som har tagit livmoderns plats, och inte bara trycker neråt, utan åt alla håll. på tarmarna, på huden, på höftben och låren. kraaamp. aaahhj!
vaknar med denna omänskliga klump i magen. vaknar av den. åh, hurra.
när jag tillslut hasar upp, sväljer jag en ibumetin och hämtar värmedynan. ligger sen alldeles stilla med benen uppdragna, krampen som inte avtar och väntar i tjugo, fyrtio, sextio minuter på att kroppen ska ta till sig och fatta.
(ibumetin är en prostaglandinhämmare. prostaglandin f2alfa står för uteruskontraktioner. dessa gör ont.)
under dessa långa sextio minuter susar det i kroppen, och det enda jag kan röra är ögonen som jag öppnar och sluter. sen börjar prostaglandinhämmaren så sakta lägga sin diffusa bomull över den där idiotkrampen. seger!
(bilden är från resume.se)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar