torsdag 11 september 2008

den där dagen.

nu igen.
sju år sen är det.

och båda presidentkandidaterna ska tydligen hålla tal om vikten av att ställa upp för sitt land.
pfff. det där landet är det enda i världen där det tjatas så om denna vikt.
man kan undra varför.

jag har ont, är gnällig, trött och kanske mest av allt trött på att vara trött, ha ont och vara gnällig.
nuförtiden är båda mandlarna infekterade.
ingen praktik imorn heller med andra ord.
jag vill göra någon nytta. eller iallafall onytta.
inte bara ligga här och inte göra ett jota.

den enda boken jag har kvar som är oläst handlar om slaveri.
och jag somnar hela tiden när jag läser, så det spelar ingen roll.

2 kommentarer:

SAINT MARY sa...

när man har ett stort land att hålla ihop så finns det bara två vägar att gå (verkar det som iaf): religiös fanatism och patriotism. man får aldrig låta folket glömma vad som hänt utan påminn påminn PÅMINN!!! då fortsätter folk att vara arga och sugna på hämnd. smart va!

stygn sa...

oerhört smart.
tror inte att hämnd är den bästa drivkraften jag vet, men effektiv.
ack så effektiv.