söndag 17 augusti 2008

obsessed.

det var bröllop. (i dagarna tre.)
big fat svenskt frikyrkobröllop.
C tyckte det var som himlen.
ALLA ska komma dit, och en efter en dök de upp.
kan inte annat än att hålla med.
(fast i himlen finns inga 45-minuterstal.)

det vackraste som finns. kärleken.
tänker inte skriva mer om den.
den är för stor, jag kan för lite om den.

för er som undrat: någon scen ställde jag inte till med.
jag klarade mig ändå. fick vad jag ville och lite mer.

(kanske är det en liten mental dysfunktion.
jag tror jag är för innerverad. har fler nerver överallt.
tydligare nervsignaler, framkallade av minimal påverkan.
som hos de flesta inte skulle märkas om de var tjugo gånger starkare.
skulle kunna vara så.)

jag kräver. jag darrar. vatten. mat. detta.
(före både trygghet och kläder på kroppen.)

2 kommentarer:

SAINT MARY sa...

Jag vet att jag är ohälsosamt nyfiken, men jag kan ändå inte låta bli att undra: vad är det för scen du hade velat ställa till med?

stygn sa...

man ska vara nyfiken.
då får man veta mer här i världen.
oftast.
det var inte själva scenen jag var ute efter.
bara handlingen som hade kunnat bli en scen om den upptäckts.
(scenen hade vart rolig men gjort ont för vissa. och trots att jag är lite ond, försöker jag vara snäll.)
i smyg, i mörker, långt bort från vitprickiga kjolar och menande blickar, i tystnad, blev det av.
utan scen.
lika bra det. antagligen bättre.

Bloggarkiv