vet vad de vill ha.

det är äppelcidervinäger, diskmedel och vatten.

det vill de ha.
då kommer de i flock och slurpar i sig. drunknar.
precis som jag vill ha det.


(det är fruktflugorna jag syftar på.)

prestation.

vad jag åstadkommit hittills den här dagen:
hygieniskt kortklippta naglar.

inte mycket men alltid något.

(blir inget sånt här nu på ett tag. kirurgiavdelning väntar.)

happiness.

goldfrapp i farten nu igen.

ibland mår man såhär. som han.

idag skiner solen.
molnen är bortblåsta och det är lördag hela dagen.
hade man bara rätt känsla och en vit kostym, hade man kunnat vara han.
hela dagen.

skak, sus och skav.

vackert, vackert väder.
en kropp som är alldeles full av metaboliter som susar, skakar och skaver.

när skoldagen är slut har skakandet övergått i illamående.
men det är värt det.

är människan så konstruerad att man minns det roliga och bra mer än det jobbiga?
varför skulle vi annars bete oss som vi gör varenda helg?
(och vissa oftare än så.)


vi dyker upp i varandras världar igen. tycker om, nära, glada, hela natten.
sen går vi varsin väg i solen (hur klyschigt det än må vara, men det är just så vi gör.)
och försvinner.
finns någonstans utanför periferin tills vi råkar vandra samma väg, samma tid.
det är ändå rätt bra.
(det är det här som är livet.)

ikväll ska demokraternas presidentkandidat hålla tal.
om han blir president eller inte återstår ännu att se.

jag tror jag vill att han blir det.
hellre han än den andre kandidaten.

och hellre nästan vem som helst än nu sittande.

denne demokrat vinkade till oss i berlin.
vi var på trottoaren när han åkte förbi.
så nära.

dagarna ska vara bra.

faktum är att jag två dagar i rad har kommit på mig själv med att tänka: jag mår bra.
rätt enkel liten tanke. när den spontanploppar fram är det bra.
då borde allt vara bra.


den där sortens regn som finns i den här staden, som gör att luften inte är luft utan vatten,
den sortens regn härjade på förmiddagen.
jag var på droppen och får inte lämna blod.
(förrän jag slutar medicineras för b12bristen. och det vet ingen när jag gör. tråk.)

sen var det förmiddagskaffe hos O.
vi dricker kaffe när det regnar. (inte varje gång såklart.)
men det är gott. gott med kaffe och prat när det regnar.

det var möte efter skolan. med blöta strumpor uppkrupen i soffan.
jag gillar våra möten. jag gillar oss.

väl hemma hann jag tvätta håret och redigera foton innan det blev läggdags för ett tag sen.
fast det är det ju fortfarande.

imorgon blir en till bra dag.
det ska vara så. dagarna ska vara bra.
och man ska må som dagarna.

om gråhet och en balklänning.

morgonen är grå, så grå. tisdagsmorgonen.
och blöt. det skvalar.
(inte it's a blue, light blue saturday.)


jag har funderat i sängen. går upp.
öppnar garderoben och tar fram balklänningen.
den sitter som en smäck.
inte illa alls.
det känns bättre än jag trodde det skulle göra.
det känns bra att det känns bra.
om en knapp månad ska den på på riktigt.

hur man gör.

just tagit en plåt valnötter ur ugnen (numera rostade alltså).
vet inte vad det skulle vara bra för.
för nu kommer jag äta upp dem fortare och därmed få ont i magen fortare.
min mage är mycket av ett mysterium, men är det något den ballar ur av rejält, är det valnötter. och vin. och paprika.
(och det mesta andra man kan äta och dricka.)


hur man i min värld börjar en ny termin en måndagmorgon:
söndagkvällen tillbringas med folk som man inte har sett på länge, och en flaska vin per person.
(jodå. jag vinglade hem.)
måndagmorgonen går man upp. dricker kaffe, packar lunch, sätter sig i skolbänken igen.
(vinglade inte lika mycket på vägen dit. bara lite.)
på måndagkvällen (efter möten och introduktionskurser) kryper man i sin overall och korkar upp igen.

två flaskor på två personer.
skola imorn. efter lunch. man får lägga sina måndagkvällar framför rätt tisdagar.

(och jag har berättat, berättat, berättat. med solen i ögonen och utan. kisat, blundat, suckat. man får se var det slutar. om det slutar. det får man alltid.)

E och jag.

E har ofta sagt till mig att jag tänker för mycket.
E kanske har rätt.
men sån är jag.

jag följde med E när hon skulle sortera soporna, för att kunna berätta vad jag tänker på.
(jag fick bära komposthinken.)
det som kom ut var mest suckar. ett och annat ord.

igår satte E på en VHS från förr i tiden. (som de flesta VHS väl är numera?)

på den tiden hade vi likadana jackor och likadan frisyr. såg likadana ut.
fast en ljus och en mörk.
en liten och en stor.
en liten som hängde på det den stora gjorde.

mamma var lockhårig och tjock, S låg i magen.
pappa var stilig i randig tröja i slutet av åttiotalet.

vi skuttade obefogat, gungade, krigade, sprang.
hanterade fjäderbollar för första gången, letade bär och matade kaniner.

märkligt att det var vi. att de där små blivit vi.
(hur mycket det påverkat att jag är den äldsta och mörkare är det ingen som vet.)

skulle någon vilja skärpa till mig?
för det skulle verkligen behövas och det går verkligen inte.

(problemet ligger i skillnaden.
skillnaden mellan att verkligen vilja och att vilja egentligen.)

till skogs.

havren bakom Ls hus är mogen.
jag har kollat. (och luktat.)

under tallarna på åsen växte kantarellerna.
jag tog cykeln ut i skogen. den leriga vägen.
ställde cykeln där vägen tog slut, vandrade genom åkern.
slirade i blöta flipflops uppför åsen.
grävde fram svamparna ur mossan.
kände mig som ett djur.
(som det djur människan låtsas hon inte är.)

som det djur jag är så medveten om att jag är.

ska bo i ett hus i ensamheten där jag inte stör.
dricka sjövatten och lyssna på p1.
tvätta mitt enda ombyte i bäcken om våren och ha knäckebröd hängande i taket.
koka potatisen med jorden kvar och gå och lägga mig när det blir mörkt.
gå upp i ottan.

en halv liter starkt kaffe.
pigg? nej, kissnödig.

enda egentliga skillnaden var att det tog längre tid innan jag somnade på bussen på väg till jobbet.

därpå två doser bricanyl för mina luftrör var täppta.
resultat: tremor.
(skakningar.)
stack dock ingen på förmiddagen, och analyserna gick fint med skak.

nu har jag jobbat klart för den här sommaren.
jag fick blommor. gula.

och imorn är det knäckebrödsbak, bildsortering, tvätt, stök och promenad till mormor.
kan bli en riktigt bra dag. jag behöver en sån.

for fuck's sake.

jag sticker in en kniv mellan mina revben.
det gör ont.
(visst verkar det dumt?
jag tycker att det är det.)

varför gör jag så?
är det självhatet?

det blir svårt att andas när blodet kommer ut i lungorna, lungsäcken sladdrar och undertrycket i bröstkorgen försvinner.

kvävning alltså.
pneumothorax. alldeles på egen hand.

sen skakar jag på huvudet, kniven dras bort, lungorna läker, och bara en svart, bitter smak finns kvar. mitt bakom sternum.

ungefär där hjärtat sitter.

(ryck upp dig kvinna. for GOD's sake.)

obsessed.

det var bröllop. (i dagarna tre.)
big fat svenskt frikyrkobröllop.
C tyckte det var som himlen.
ALLA ska komma dit, och en efter en dök de upp.
kan inte annat än att hålla med.
(fast i himlen finns inga 45-minuterstal.)

det vackraste som finns. kärleken.
tänker inte skriva mer om den.
den är för stor, jag kan för lite om den.

för er som undrat: någon scen ställde jag inte till med.
jag klarade mig ändå. fick vad jag ville och lite mer.

(kanske är det en liten mental dysfunktion.
jag tror jag är för innerverad. har fler nerver överallt.
tydligare nervsignaler, framkallade av minimal påverkan.
som hos de flesta inte skulle märkas om de var tjugo gånger starkare.
skulle kunna vara så.)

jag kräver. jag darrar. vatten. mat. detta.
(före både trygghet och kläder på kroppen.)

vielleicht. vielleicht auch nicht.

what to do, what to do:

- vara snygg. (inga blåmärken, repor eller finnar. nejdå!)
snygg och prydlig.

- köpa bh. (så att bysten ligger anständigt på plats/ger sken av att finnas där.)

- avhåra kroppen. (och peeeeela sig. så man är len. len och hårlös.)

det vankas bröllop.
allting ska stråla!

jag orkar inte.
skedar i mig halva (sesamfrö + socker. underbart!) och planerar att raka armhålorna.
antagligen kommer jag avhåra benen. peela ansiktet. ta på nyköpt bh och vara snygg.

i guess i am.

(och därutöver INTE ställa till med någon scen, fastän jag är så sugen. har varit det hela sommaren. får se hur det blir med den saken.)

dagens låt. ÅH, säger jag. dela den med mig!

blir som jag blir.

jag tänker att allting liksom bara blir.
"det bara blev så."

men varför blev det det då? någon är det ju som styr.
(what about me?)

jag kommer på mig själv med att gilla det.
gilla att det blir. (surprise liksom. jag har inte planerat, ändå blir det.)

undrar om det är jag som gör att det blir eller om det är andra omständigheter.
om det spelar någon roll?
(jo. antingen styr man sig, eller så är man marionettdockan själv.)


vissa saker styr man delvis.
(andras händer på ens hud. går att avstyra, men är svåra att styra dit om de inte vill.)

(klokboken, here i come.)

back off track.

har lämnat det där med tåg bakom mig för den här gången.
haft det alldeles fantastiskt bra.
världen är en fin plats att leva i, och många människor finns kvar att lära känna.















(måste ändå undra varför vissa saker blir som de blir. ÄR jag sån eller?)