staplade klyschor.

tanten på busshållplatsen jobbar på vårdcentralen.
därför ska det småpratas i väntan på bussen.
när man småpratar i väntan på bussen är ämnet givet: väder.

jag: "hej!"
tant: "hej!"
...
tant: "hoppas bussen kommer innan det börjar regna."
jag: "ja."
jag tittar upp på himlen hur molnen går.
jag: "det ser mörkt ut där borta."
tant: "jaaa. det är ju lite kvalmigt."
jag: "det kanske blir åska."
tant: "ja. man vet ju aldrig när det är sånt här väder."
...
tant: "men så tråkigt för dem som har semester!"
jag: "mmm.."
(orkar inte säga att det är ju inget att göra åt/man får njuta av de stunder som är sköna och fina/hoppas det blir bättre nästa vecka/det var ju fint förra veckan eller dylikt. så jag håller med.)

man kan sannerligen undra vad så kallade samtal som dessa ger.
inte mycket. inte mig.