välkommen till sommaren.

jag går hem genom gasset.

willys ligger där det ska. det finns flaskor med vatten som man kan köpa där. och frukt.

det är vindstilla, stekhett och söndagsstillhet i staden. en sorts frid.

jag funderar inte längre över varför jag gör som jag gör.
jag bara gör. (innerst inne vet jag ju.)
det kanske inte är bra, men det är så det är.

man kan ändra på saker om man vet i vilken riktning man vill.
(men vill man åt andra hållet, är det svårt att få till en ändring.)

hemåtgåendet är ett tydligt sådant.
vi är flera som går åt samma håll.
vi är lite lika. små ögon, osmink, gårdagens kläder (på sig) och vattenflaska (i handen).
(man skulle kunna stanna och fråga någon om natten varit god, men det gör man inte.)

jag tycker egentligen inte om att vara en i det här gänget.
det är inte så jag vill ha det.

men det är så det är (just nu).
det kanskekanskekanske (snart) går över.


(kanskekanskekanske en vacker dag.)